Ankan

Håller på att skriva en sak till skolan som får mej att tänka på dej och undra hur du lever livet nu för tiden. Vi hade det så jävla roligt, eller jag hade det i alla fall i ditt sällskap vet ju inte vad du tyckte om mitt.  Funderar på vad som gick snett och varför vi tappade kontakten men känner samtidigt varför ska jag bry mej? Det var väl meningen att det skulle bli så helt enkelt. Vänner kommer och går antar jag. Tänker tillbaka på mitt liv och på de vänner jag har haft och de flesta jag inte har kontakt med nu saknar jag inte heller. Men det finns ett par stycken som skulle göra mej riktigt glad om de hörde av sej, du är en av dom. Själv är jag nämligen för feg för att ta upp kontakten med nån..